Ikväll har Klas, katten alltså, suttit ute i trädgården och sett söt ut. En levande trädgårdsskulptur på nästan 80. Pigg som en mört

De fetaste och smartaste kajorna i Ankdammen hänger på ett av Ankdammens populära caféer i den östra delen av stadens centrala delar.

En del människor lämna sina halvätna sallader och smörgåsar på brickorna på uteserveringen och bara går sin väg. På planket sitter kajorna och väntar på att  lata människor ska ge dem tillfälle till lite mat. När kusten är klar kastar det sig över maten. De generar sig inte, utan sitter på bordet och kalasar. Självklart. En del cafégäster besväras av streetsmarta kajor och går dit och viftar lite och kajorna drar till planket. Men innan den irriterade gästen ens hinner sätta sig igen, sitter kajorna vid bordet och äter. Då går gästen in på caféet och klagar. Efter en stund kommer en ung man i ett långt svart förklä ut och schasar lite. Kajorna flyger upp, men när den unge mannen vänder ryggen till och är påväg in på caféet sitter fem kajor och smörjer kråset igen.

Varför tog ingen bort matresterna om man inte  accepterar kajor på café?

Min fråga är: Är kajor mer begåvade än människor?

Idag kunde jag höra på ekot att Sveriges Radios styrelse på tisdagen utsåg Kerstin Brunnberg till vd för Sveriges Radio. Nu är hon inte längre bara tillförordnad. Jag hörde också Lisa Syrén från Växjö, hon med Ring så spelar vi, uttala sig. Hon menade att hon hade förtroende för den nya vd:n. Det får man hoppas att resten av de anställda på SR ute i landet också har. Det finns ju en viss risk för att vd:n kan glömma bort att det finns en radio-värld utanför tullarna. Vi ute i marginalen är heller inte så intresserade av vad som händer innanför.