Dom persiska mammorna och jag har rivit mycket lök.

Ja, det stod jag och tänkte på nyss, när jag rev några gula lökar på rivjärnets finaste sida.

När Dottern var liten vägrade hon att äta lök.

Då rev jag löken.

Då stoppade hon ner köttbullarna i gapet, utan att tveka.

Så det var inte löksmaken det kom ann på.

Jag fintade henne genom att säga att jag fiiin-hackade löken.

Det gick också bra.

Sedan fiiin-hackade jag lök resten av hela hennes barndom.

De persiska mammorna river lök när de lagar mat.

Jag har märkt att det gör de turkiska och de libanesiska mammorna också.

Antagligen gråter de samtidigt.

Jag lagar persisk mat i kväll.

Den bästa måltid jag någonsin ätit, lagades av en persisk mamma.

Jag kan fortfarande drömma om det fantastiska saffransris med berberis hon bjöd oss på.

Det var en överdådig måltid.

Den persiska mamman var en gång bibliotekarie på universitetsbiblioteket i Teheran. På den matematiska institutionen. Här i Sverige dög hennes akademiska utbildning inte ens för att låna ut deckare och kärleksromaner på ett stadsbibliotek.

Hon fick praktisera i en bokhandel.

Bokhandeln struntade i att betala henne någon lön.

Ägarna till bokhandeln fick bidrag från Arbetsförmedlingen för att de tog emot en praktikant.

Den persiska mamman flyttade till Sverige för att hennes man hade sagt något olämpligt.

Jag undrar om hur många persiska mammor som har gråtit när de rivit gula lökar på rivjärnets finaste sida.

 

helga

8 september 2007 20:08

Ett riktigt bra inlägg om de Persiska mammorna. Skräp att högutbildat folk inte ska kunna få ett vettigt jobb i Sverige.

http://www.helga1.bloggagratis.se

 

Lena Petersson

8 september 2007 22:53

Vet inte om det är löken eller hennes öde som gör mig mest gråtfärdig.

http://blogg.passagen.se/ladyblac

 

BLomst

8 september 2007 23:39

Så vakkert skrevet - at jeg fikk gåsehud øverst på ryggen. Helt sant. OJ, som du kan skrive!!

*KLEM*

http://blomst.bloggagratis.se

 

Märtagreta

10 september 2007 00:46

Jag hoppas jag sagt det förr, men, du skriver så bra, jag ser dig framför mig när jag läser, hör dig... oerhört gripande och så nära ändå.
Själv kör jag löken i mixer, inte för att någon inte äter lök, men jag klarar inte gråten, inte om jag inte måste. Fick dispens från lökhackning och potatisskalning när jag jobbade i storkök då båda gjorde mig snuvig och gråtmild. Jag är allergisk mot råpotatis.

http://www.islanddragon.wordpress,com

 

maria

10 september 2007 10:52

Bra skrivet!!! Jag mådde rent ut sagt skit, när jag arbetade i ett mycket invandrartätt område som socialsekreterare och förstod att här sitter jag, med all denna kompetens omkring mig, i dessa människor, men de får aldrig möjlighet att visa vad de kan... Det gjorde ont i mig, för det var duktiga människor, som slitit på med svenskan och som hade gedigna utbildningar och framförallt erfarenheter, kunskaper och flerspråkighet... Allt detta ratades för vaddå???

http://gnallspikarochlivsflanorer.bloggagratis.se

 

elaina

10 september 2007 23:15

BRA sk-rivet!
Det är så man kan gråta över all sönderriven lök-kunskap som inte kan få bli ingrediens i den "svenska" köttbulls-välfärden...
=´0(

 

Fru Fundersam

11 september 2007 20:19

Dubbelt upp med orättvisan.
Kvinna OCH invandrare.

http://frufundersam.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu firar vi jul igen, precis som alla andra år. Anders slaskade och jul braskar således i Världens Ände. Året rullar på. Snart är det slut och ett nytt kommer om en vecka.   På Tant Taggs biddlagbok finns vi alla, precis som i Kalle Anka på TV   Me...

  För den som vill veta vad en tant har för sig, rekomenderar jag att besöka Tant Taggs bilddagbok.   Kommentera gärna i bilddagboken! Du behöver inte vara inloggad för en kommentar. Somliga tycker att det är svårt att navigera och handskas med bildd...

  Rösta gärna i omröstningen!

  Jag tänker inte lägga ner bloggen. Men jag har skrivit den i snart två år. Hur uppskattad den än må vara, är det svårt att hålla stilen.   Därför blir det SÄNDNINGSUPPEHÅLL ett tag framöver.   Jag tänker återkomma. Men då ska bloggen ha en annan i...

  Allt upprepar sig. På ett mer eller mindre återkommande sätt. Allt går i cykler, liksom.   Politikerna i Världen Ände fattar återigen samma korkade beslut. Regeringen säger samma saker varje dag. Världspolitiken upprepar sig. Orättvisorna upprepar...