Det händer faktiskt inte så mycket i Världens Ände.

Men mer än man kan tro ändå.

På söndagskvällen var det stort sjöräddningspådrag i den södra delens utmarker. Sune Olsson hade ramlat i vattnet när han var ute och skulle lägga ut nät. När han skulle titta på klockan gjorde han är oförsiktig rörelse med styrspaken. Båten vände helt om på klacken och kantrade. Eftersom Sune tittade på klockan så vet han att han kantrade klockan 16.20

Det var inte längre från land att hans kamrater såg i kikare att Sunes båt låg upp och ner. Av Sune såg de ingenting.

Sune hade försökt vända båten, men det gick inte. Han gav upp.  

Istället bestämde han sig för att simma till ett rev längre bort.

-Jag var aldrig rädd när jag hamnade i vattnet och simmade, säger Sune, det enda jag var rädd för var sälarna.

Sälarna simmade runt honom och var närgånga.

En hade dålig andedräkt påstår, Sune.

En hade ett runt ansikte och såg ut som en labrador.

I 40 minuter låg han i vattnet innan han vadade upp på revet.

Där stod han i mörkret och skrek på hjälp en timme.

Han såg billjusen på stranden.

Sedan kom hans kamrater och hämtade honom med båt.

Han vadade ut i vattnet igen och gick ombord.

Sune som simmar med sälar ansåg att det inte behövdes något omhändertagande på sjukhus efter förlisningen.

- Jag hade honung och brännvin hemma. Det räcker, säger han.

 

elaina

24 oktober 2007 08:05

Tack för det säl-lsamma reportaget!
"Sune-som-simmar-med-sälar" *fnissar*
Det va ju för väl att det hela fick ett lyckligt slut...
=0)

 

helga

24 oktober 2007 11:08

Vilken krutgubbe. Han borde ju varit rejält nedkyld?? Eller är vattnet fortfarande varmt därute?

http://www.helga1.bloggagratis.se

 

Lena Petersson

24 oktober 2007 21:42

Han verkade inte vara frusen av sig.

http://blogg.passagen.se/ladyblac

 

Tant Tagg

25 oktober 2007 11:54

Ja, helga, visst är det egendomligt att karln klarade sig 40 minuter i vattnet. Nu tror jag att vattnet är kallt, iallfall om man ska vara i, i 40 minuter, men ska sanningen fram, var han rätt storvuxen, om man säger så. Han lär ha sagt att han var rädd att sälarna skulle ta fel på honom och en laxfilé. Det är möjligt att hans skyddande späcklager var det som räddade honom från nedkylning. Om det nu inte var honungen och brännvinet.

http://tanttagg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu firar vi jul igen, precis som alla andra år. Anders slaskade och jul braskar således i Världens Ände. Året rullar på. Snart är det slut och ett nytt kommer om en vecka.   På Tant Taggs biddlagbok finns vi alla, precis som i Kalle Anka på TV   Me...

  För den som vill veta vad en tant har för sig, rekomenderar jag att besöka Tant Taggs bilddagbok.   Kommentera gärna i bilddagboken! Du behöver inte vara inloggad för en kommentar. Somliga tycker att det är svårt att navigera och handskas med bildd...

  Rösta gärna i omröstningen!

  Jag tänker inte lägga ner bloggen. Men jag har skrivit den i snart två år. Hur uppskattad den än må vara, är det svårt att hålla stilen.   Därför blir det SÄNDNINGSUPPEHÅLL ett tag framöver.   Jag tänker återkomma. Men då ska bloggen ha en annan i...

  Allt upprepar sig. På ett mer eller mindre återkommande sätt. Allt går i cykler, liksom.   Politikerna i Världen Ände fattar återigen samma korkade beslut. Regeringen säger samma saker varje dag. Världspolitiken upprepar sig. Orättvisorna upprepar...