Direktlänk till inlägg 2 april 2007
Idag har jag inte mindre än tre gånger haft kontakt med sjukvården i olika ärenden och anledningar. Jag har alltid varit nöjd och belåten med sjukvården. Känt mig väl omhändertagen och blivit mött med respekt. Jag har varit bortskämd med att ha en distriktsläkare som känt mig i tjugo år. Nu har min doktor tjänstledigt och det är slut på pengarna i Världens Ände. Någon vikarie blir det inte. Bara en hyrläkare någon vecka i månaden. Däremellan är jag hänvisad till den doktor som distriktssköterskan skickar mig till för dagen. Idag har jag talat med vårdfolk som fått mig att bli en omständig och besvärlig människa som man helst vill göra sig av med fort som fan. Jag har pratat med en doktor som inte ville skriva det intyg som Försäkringskassan har sagt att jag ska be doktorn att skriva. Hon ville inte skriva det för att jag inte var hennes patient och hon inte kände mig, trots att hon har tillgång till mina journaler. Det kan man visst, sa försäkringskassan. Det sa jag också till doktorn, men det hjälpte inte. Försäkringskassan fick övertyga henne istället. Sedan talade jag med en sköterska på en specialistmottagning som gjorde precis allt för att få mig att avstå från att vilja träffa en doktor. "Känner du ett väldigt stort behov att vilja veta varför du har börjat se sämre? Du blir ju kallad hit igen för att mäta trycket om ett år", frågade hon. En annan doktor ringde slutligen överhuvudtaget inte upp på den telefontid som jag hade fått en bokad för tre veckor sedan. Det slutade med att jag ringde upp henne efter en och en halv timme efter utsatt klockslag.Jag har verkligen ett stort tålamod. Jag har verkligen stor empati. Jag vet nämligen hur det är att arbeta i offentligheten i Världens Ände. De offentliganställda har trollat med knäna de sista tio åren och jag har många gånger förundrats över att det hålls en professionell attityd utåt. Men tre personer som ville skaka av sig mig på en och samma dag. Nej, det blir för mycket. Ja, den bortglömda telefontiden kanske inte var ett sätt att lyfta över den besvärande patienten till någons annans bord, förstås. Det var väl snarare just ren och skär glömska. Som doktorn också ursäktade sig för. Jag är glad att jag fortfarande är en tant i mina bästa år som kan kosta på sig att förvandlas till besvärlig tant. Det är värre för de tanter som har några år på nacken och som inte vågar protestera när sjukvården vill begränsa sina patienter.
Nu firar vi jul igen, precis som alla andra år. Anders slaskade och jul braskar således i Världens Ände. Året rullar på. Snart är det slut och ett nytt kommer om en vecka. På Tant Taggs biddlagbok finns vi alla, precis som i Kalle Anka på TV Me...
För den som vill veta vad en tant har för sig, rekomenderar jag att besöka Tant Taggs bilddagbok. Kommentera gärna i bilddagboken! Du behöver inte vara inloggad för en kommentar. Somliga tycker att det är svårt att navigera och handskas med bildd...
Rösta gärna i omröstningen!
Jag tänker inte lägga ner bloggen. Men jag har skrivit den i snart två år. Hur uppskattad den än må vara, är det svårt att hålla stilen. Därför blir det SÄNDNINGSUPPEHÅLL ett tag framöver. Jag tänker återkomma. Men då ska bloggen ha en annan i...
Allt upprepar sig. På ett mer eller mindre återkommande sätt. Allt går i cykler, liksom. Politikerna i Världen Ände fattar återigen samma korkade beslut. Regeringen säger samma saker varje dag. Världspolitiken upprepar sig. Orättvisorna upprepar...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|