I natt var årets längsta natt.

Nu vänder det!

Julgranen är klädd.

Skinkan är griljerad.

Juldukarna strukna.

Ute har det mörknat.

Månen lyser.

Det blir jul ändå fast man har snuva.

God Jul till Alla!

Nu har jag gått över från pc till mac.

En del av er månne jubla, men den bärbara macen är lättare att använda i liggande ställning.

Nu har snuvan övermannat mig.

Sängläge och hemlagat gluhwein är inte fel just nu. 

Maken dammsuger och lagar Janssons Frestelse.

Han har tagit över eftersom jag stupade vid knäcken.

Sedan är det bara skinkan som ska griljeras och granen som ska huggas innan julstämningen kan infinna sig.

En vit jul?

Bah. Det får vi sällan eller aldrig i Världens Ände.

De elektriska adventsljusstakarna får brinna hela dagen istället.

Det lättar upp. 

Den senaste av idéer för att få sjuka människor att arbeta, är att man ska ha rätt till att med sjukpenning söka nytt jobb under tre månader.

Om man inte inte byter arbete och inte vill gå tillbaka till sitt gamla arbete efter sex månader, blir man utförsäkrad och mister sin sjukpenning.

Det är inte helt ointressant att se hur man tänker kring det som skulle försäkra oss medborgare från att hamna på bar backe om vi blev sjuka.

En åsiktsglidning.

En värdeglidning.

Men å andra sidan är det många som faktiskt inte mår bra på sina arbeten och blir sjuka av dem.

Att byta jobb av egen kraft då, är inte det lättaste.

Speciellt om man är halvgammal och tant.

Att få möjlighet att byta arbete, istället för att gå in i sjukdom är faktiskt inte alldeles dumt, men att lägga hela ansvaret på den sjuke är inte särskilt lyckat.

I den här konstruktionen utgår man ifrån att människor blir sjuka för att de inte vill arbeta. Det är en dold värdering som inte är särskilt rumsren.

Klä den då i något finare!

Vips kommer så argumentet att många hindras från arbete, för att de har   blivit dömda till sjukpension och i själva verket inget hellre vill än in i samhällsmaskineriet.

Arbete har blivit ledstjärnan.

Var det de dom menade med det nya arbetarpartiet?

Nej, den allmänna sjukförsäkringen har förvandlats till något som inte är en försäkring, utan något människor helst inte ska använda.

Ungefär som att jag får skylla mig själv att huset brinner ner när jag är bortrest. Och den hemförsäkring jag betalat under många år och som ska ge mig trygghet faller därför inte ut. Istället är kravet att jag ska jag bygga upp huset igen med mina egna krafter och kapital, för att få behålla hemförsäkringen.

Försäkring som försäkring menar jag om sjukförsäkringen.

Knäcken är kokad

Hamstern och dottern kom idag.

Inget är nytt här i världen.

Knäcken kokades visst den 21 i fjol också.

Jag skrev häromdagen att det blåste kallt i Alliansens Sverige.

Ska sanningen fram, så var det snåla vindar redan före valet förra året också, som någon också påpekade i en kommentar.

Funderar man närmare på saken, så var den enda skillnaden att de som ansågs parasitera på samhällets resurser inte öppet ansågs som parasiter, utan sades vara sjuka.

Alliansen omskriver däremot detta, med att säga att det finns en mängd människor som blivit utestängda från rätten att arbeta och vill in.

Hur sjuka de än är.

Socialförsäkringslagen som styr Försäkringskassans myndighetsutövning  är ändå densamma.

Deras förhalningsteknik och rättssyn har inte förändrats.

De har bara fått en ny uppdragsgivare.

Men allt är inte detsamma som ifjol.

Då vankade den åldrige Klas, katten alltså, omkring i huset.

Nu bor Sören Katt här.

Han har blivit en aningens fetare nu och kan vara ute utan att darra och frysa.

Han bryr sig inte om om det är isskorpa på vattentunnan.

Han bryr sig bara om att smyga på fasanerna och koltrastarna.

Idag skiner en blek sol

Det är frost på marken och plusgrader i luften.

Världen är sig lik.

Förra året var det samma sak