Människor som har gått in i väggen ska helst inte sjukskrivas en enda dag. Det är innebörden av Socialstyrelsens nya riktlinjer till läkarkåren som nu är klara. "Vi räknar med att det kommer att bli kontroversiellt", säger projektledare Jan Larsson.

Så står det i ingressen i en artikel i dagens DN

Ja, kontroversiellt lär det bli.

Redan i oktober skall de nya riktlinjerna för hur länge en läkare bör sjukskriva en patient med diagnoser som utmattningssyndrom eller depression i normalfallet. Även diagnoser som ryggskott, hjärtinfarkt och lunginflammation. Vid blindtarmsinflammation ska du heller inte behöva vara sjukskriven alls om du inte har ett fysiskt betungande arbete. Allt för att förhindra slentrianmässiga och onödiga sjukskrivningar, som projektledaren säger.

Detta var en utredning som påbörjades redan av den förra regeringen. Den nya borgerliga regeringen stödjer självklart detta. Finansminister Anders Borg hoppas att det bland annat ska spara pengar till finansieringen av den andra delen av jobbavdraget. Det kunde man ju räkna ut. Självklart.

Experterna på socialstyrelsen som arbetat fram riktlinjerna har haft kniven på strupen. Det vore kanske förmätet av mig att säga att de är köpta. Det är ett systemfel när finansministern glatt säger att nu kan vi finansiera de ökade jobbavdraget i höst. Det måste vara något som är fel när de som är sjuka ska finansiera de som är produktiva. Det borde vara tvärtom. 

Skamligt är vad det är. Socialstyrelsens experter har i allfall ingen god vetenskaplig grund för sina rekommendationer eftersom sättet att se på arbetsförmåga, istället för på sjuklighet, är ny för arbetsmedicinen. Med andra ord, det finns inte särskillt mycket forskning att luta sig på, får man anta. 

Socialstyrelsen som arbetat fram kriterierna för sjukskrivningstiden har prövat dessa på nio vårdcentraler i några landsting. Sjukvården där var ängsliga för att de skulle vara för snäva, men de tyckte de var helt i sin ordning och medicinskt välgrundat. 

Men det finns anledning att vara kritisk. 

Vad är ett normalfall? Vem avgör det? Hur bedömer man vad som är ett normalfall? Är det ett normalfall om man t.ex är har diffus värk, är måttligt deprimerad, och har svår astma? Verkligheten kan ju se ut så. Hur länge får en svårt deprimerad person vara sjukskriven? Får man vara sjukskriven om man är så deprimerad att man vill ta livet av sig? Så illa kan det vara. Frågan är hur stor arbetsförmågan är vid dessa tillstånd?  

Den psykiska ohälsan o Sverige är stor. Alltför många människor kan inte få kvalificerad vård och behandling av psykisk ohälsa i dag. Alltför många människor är hänvisade till vårdcentralen med även svårare depressioner och uttmattningstillstånd. Miltonpengarna kom aldrig patienterna inom psykiatrivården tillgodo. Jag säger inte att det är olämpligt att gå till vårdcentralen med depression. Allmänläkaren på vårdcentralen kan alltid förskriva SSRI-preparat, men vad mer? En del vårdcentralen kan erbjuda psykologsamtal. Det är bra, men vad mer? 

Idag hyllas den kognitiva beteendeterapin som ett botemedel mot allt. Man vill ha snabba resultat. SSRI-preparaten hjälper också ofta snabbt. Vad man är ute efter är snabb bot och snabb normalisering. Det är inget nytt. Ända sedan 80-talet har det sagts till människor att det är farligt att sjukskriva sig. Då kan man bli fast i sjukskrivningsträsket och få svårt att ta sig ur det. Det blir svårt att börja jobba igen. Men hur har det gått för alla de som trott att det var farligt att bli sjukskriven, men som ändå jobbat på? De som trott på att man skulle bli så demoraliserad att man skulle bli arbetsskygg på kuppen, och inte skulle vilja börja jobba igen efter sjukskrivningen. Alltså de som jobbat och varit utbrända. Jobbat och varit deprimerade. Jobbat och haft svår sömnstörning i åratal. Jobbat och haft ont i magen. Jobbat på kryckor. Jobbat och varit förkylda. Bara för att de alltid hört att det inte är bra att sjukskriva sig. Att sjukskrivning inte hjälper. För det finns faktiskt sådana människor. Men de är fortfarande sjuka. Eller till och med sjukare.  

Nej, så ska vi ju inte tänka längre; eller till och med sänkt sin arbetsförmåga, ska vi ju säga numera.

Vad gör man med dem som redan provat på att inte vara sjukskrivna och som fortfarande är sjuka? 

Det finns ett systemfel i samhället.  

Alla kan arbeta och mår bra av det, är budskapet. Men hur ser arbetslivet ut? Kan man arbeta i alla yrken med utmattningsdepression, om man t.ex har svårigheter av kognitiv natur. Kan man alltid utföra sina vanliga arbetsuppgifter om det krävs kognitiva förmågor som t.ex minne? Arbetsgivaren har fram tills nu haft rehabiliteringsansvaret. Nu tar Försäkringskassan över. Många människor kan arbeta med liten arbetsförmåga. Jag tror att alla har en plats i yrkeslivet med eller utan sjukdomar. Vad som saknas är lämpliga arbeten. Viljan, fantasin, förmågan till tillmötesgående och smidighet hos arbetsgivaren är svagt. Man kan inte tänka gränsöverskridande. Samordning arbetsgivare, försäkringskassa och arbetsförmedling är lika svagt och fantasilöst.

Arbetsgivaren brukade sällan eller aldrig kunna erbjuda lättare arbete till den som har nedsatt arbetsförmåga. ”Det finns inga sådana jobb” eller ” Vi kan inte inrätta speciella tjänster” är sådant som arbetsgivaren kunde försvara sig med, när de misslyckats i sitt ansvar för den anställde. Frågan är om Försäkringskassan ska lyckas med att få arbetsgivaren att ta fram lättare arbeten eller arbetsuppgifter för den som är sjuk men inte behöver sjukskrivas.

Om man tror att man kan komma tillrätta med ohälsa genom att inte sjukskriva de som är sjuka påminner det om sagan om Kejsarens nya kläder. Ungefär: om man inte låtsas om att människor är sjuka så är de nog inte sjuka. Ingen kommer att tordas säga att sjuka behöver sjukskrivas, för det har Socialstyrelsen sagt att de inte ska.

Men det finns fler kritiska röster än min: 

Det viktigaste för patienterna är att de får hjälp att bli friska. Men ordentlig behandling för psykisk sjukdom har svenskar inte fått på tio år, enligt Aleksander Perski, docent på Institutet för psykosocial medicin på Karolinska Institutet. –        Det här låter som ytterligare ett försök att spara pengar. Det kommer främst att rikta sig mot kvinnor och svaga grupper i samhället, säger Aleksander Perski.

Han menar att det inte är klokt att utförsäkra en av samhällets huvudsjukdomar just nu.

– Psykiskt sjuka har tillräckligt med problem. De är en betydande sjukdomsgrupp, och det är främst unga människor som drabbas, säger Aleksander Perski.

När det gäller psykisk ohälsa är det direkt olönsamt att inte satsa på att göra dessa människor friska. Bland annat kan en person med utmattningsyndrom bli deprimerad utan behandling. En måttligt deprimerad utan behandling kan bli svårare deprimerad. Ju svårare depressionen blir dess då större risk är det att den blir kronisk. Det kan man t.o.m läsa om i böcker och borde inte vara en nyhet för Socialstyrelsens experter.

Människor blir inte friska av att höra att de inte är sjuka och mår bättre av att jobba och sedan bli lämnade utan hjälp. Sannolikt skulle bra vård av människor med utmattningsyndrom och depression minska behovet av sjukskrivning på sikt. Men då kan man behöva vara sjukskriven för att få vård. 

De här riktlinjerna är så egendomliga och kortsiktiga. Jag har svårt att lita på Socialstyrelsen och kan i min enfald inte annat se, än att de handlar om samhällsekonomin. Att man från politiskt håll inte är smartare i sitt sätt att lösa dessa frågor är förbluffande. Även om man prövat riktlinjerna på ett antal olika vårdcentraler i ett antal landsting och att de fallit väl ut där, enligt den enda röst som uttalar sig i DN:s artikel idag, kan jag inte annat än se, att det är ett på tok för litet underlag för att man ska tro på dess förträfflighet.Nej, Socialstyrelsens experter är handlingsförlamade av den politiska heta potatisen Sveriges ekonomi och borde istället vara ett organ som ser till medborgarnas bästa ur fler än en synvinkel. Lämpligen vad alla utbrända ska ta sig till.     

 

maria

10 augusti 2007 16:09

Alltså, nu blev jag så ini bängen förbannad rent ut sagt!!! Det måste banne mig bli ett slut på allt sånt här... Jag tycker det verkar som om rena rama hetsjakten på vissa grupper och ja, jag är så upprörd, jag som brukar komma med genomtänkta kommentarer med konkreta förslag men denna blir jag tvungen att suga på ett tag för att ilskan ska lägga sig... Fy, säger jag bara, än så länge och att konsekvenserna för något dylikt kommer att bli så omfattande att det kommer att kosta samhällsmaskineriet så mycket mer än vad detta kostar nu!!!

http://gnallspikarochlivsflanorer.bloggagratis.se

 

Anna

11 augusti 2007 10:50

Intressant vinkel - 80-talets skräck för sjukskrivning, det har jag inte tänkt på. Extra knasigt eftersom jag själv blev sjukskriven då, men då fanns inte utbränd riktigt som begrepp ännu.

Och ju mer jag tänker på det här ju argare blir jag. Att det dessutom är så att de som troligen jobbat mest av alla och betalat massor av skatt och kämpat på med sömnlöshet och depressioner nu inte ska ha samma möjligheter att bli friska - ja då blir jag bara ännu argare.

a.

http://bakomkulissen.blogspot.com

 

Filifjonkan

12 augusti 2007 22:42

Ja Filifjonkan upprörs med av detta men det är ett svårt kapitel men vad skall alla de som känner sig utbrända göra? Hur skall det gå med dem om de inte orkar arbeta jag begriper inte hur de tänker herrarna men det lär bli mycket krångel den saken är klar mer människor som far illa.Vad är det för nytta? Ja nu är det tillrivet vill jag lova går aldrig mer att re ut skulle jag tro om detta går som de styrandes tänkt.Något är sjukt i samhället systemfel sa du jag är böjd att hålla med dig. Mjao.. på dig igen Klas. hoppas du sover nu

http://filifjonkan-se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu firar vi jul igen, precis som alla andra år. Anders slaskade och jul braskar således i Världens Ände. Året rullar på. Snart är det slut och ett nytt kommer om en vecka.   På Tant Taggs biddlagbok finns vi alla, precis som i Kalle Anka på TV   Me...

  För den som vill veta vad en tant har för sig, rekomenderar jag att besöka Tant Taggs bilddagbok.   Kommentera gärna i bilddagboken! Du behöver inte vara inloggad för en kommentar. Somliga tycker att det är svårt att navigera och handskas med bildd...

  Rösta gärna i omröstningen!

  Jag tänker inte lägga ner bloggen. Men jag har skrivit den i snart två år. Hur uppskattad den än må vara, är det svårt att hålla stilen.   Därför blir det SÄNDNINGSUPPEHÅLL ett tag framöver.   Jag tänker återkomma. Men då ska bloggen ha en annan i...

  Allt upprepar sig. På ett mer eller mindre återkommande sätt. Allt går i cykler, liksom.   Politikerna i Världen Ände fattar återigen samma korkade beslut. Regeringen säger samma saker varje dag. Världspolitiken upprepar sig. Orättvisorna upprepar...