Byn ligger i en socken som börjar komma i ropet. Den sista outforskade kustremsan i Världens Ände. Det är chicare än chict nu. Byn blomstrar som aldrig förr. Nu finns det hotell, flera restauranger, stugby, bageri, kaféer, hantverkare och företagare på löpande band.

När maken och jag flyttade hit i början på 90-talet var det rätt dött. Det var som att hitta en vit och bortglömd fläck på kartan. På 70- och 80-talet var det nästan ingen som bodde här. Då skrev Författaren böcker om en avsomnad by som Gud hade glömt. Fabriken som  ägde nästan hela byn hyrde ut halvruttna bostäder till överpriser. Det var nästan bara att putta ikull alltihop, på den tiden.

Nu är det andra tider. Huspriserna skjuter i höjden. Det är här man ska köpa sitt sommarhus när man kommer från Saftlandet. Det är nytt och spännande och oexploaterat. Över 3 miljoner för en strandtomt med en sommarstuga på är småpotatis för en som är van vid priserna i Stockholm. Helt plötsligt finns det massor med tomter till salu i Byn. En detaljplan måste göras. Här kan det expanderas.

Byborna är förståss glada. De som är företagare vill att socknen ska blomstra. Här finns det pengar att tjäna. Var och varannan medborgarna i Världens Ände tjänar pengar på turister. Så har det alltid varit.

När man köpt ett hus med strandtomt i socknen, då vill man förståss vara ifred och  ha det lugnt och skönt. Man vill inte ha extra mycket biltrafik på vägen ner mot hamnen. Inte heller vill man ha en kohage i närheten, för flugornas skull. Inte heller vill man ha så mycket folk och turister i omgivningarna överhuvudtaget, när man nu tillhör den exklusiva kretsen som råkas ha 3 miljoner på fickan. Inte heller vill man ha ett vindkraftverk som granne. Man vill inte ha skylinjen förstörd av ett hus en bra bit bort. En fri horisont är en rättighet när man har semester. Listan på olägenheter kan göras lång. Intressena går i sär.

Därför används de demokratiska rättigheterna flitigt. Din rättighet som medborgare att t.ex. få överklaga bygglov. Det kan du göra i tre instanser. Det är en process som kan ta många år.  Det hela kan drivas in absurdum utan att man kommer någon vart. Om nu de glada byborna såg sin chans att utveckla landsbyggden genom turism och besöksnäring så gick deras intressen helt i sär med de som köper sig ett sommarhus.

Särintressen mellan de som lever av de som firar semester och de som lever för att fira semester är ett dilemma.

Kanske ett slags Moment 22?

Själv gömmer jag mig bakom syrenhäcken när cyckelturisterna far förbi och undrar var havet ligger.

 

Lena Petersson

13 juni 2007 00:50

Det är inte lätt med hus.

http://blogg.passagen.se/ladyblac

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu firar vi jul igen, precis som alla andra år. Anders slaskade och jul braskar således i Världens Ände. Året rullar på. Snart är det slut och ett nytt kommer om en vecka.   På Tant Taggs biddlagbok finns vi alla, precis som i Kalle Anka på TV   Me...

  För den som vill veta vad en tant har för sig, rekomenderar jag att besöka Tant Taggs bilddagbok.   Kommentera gärna i bilddagboken! Du behöver inte vara inloggad för en kommentar. Somliga tycker att det är svårt att navigera och handskas med bildd...

  Rösta gärna i omröstningen!

  Jag tänker inte lägga ner bloggen. Men jag har skrivit den i snart två år. Hur uppskattad den än må vara, är det svårt att hålla stilen.   Därför blir det SÄNDNINGSUPPEHÅLL ett tag framöver.   Jag tänker återkomma. Men då ska bloggen ha en annan i...

  Allt upprepar sig. På ett mer eller mindre återkommande sätt. Allt går i cykler, liksom.   Politikerna i Världen Ände fattar återigen samma korkade beslut. Regeringen säger samma saker varje dag. Världspolitiken upprepar sig. Orättvisorna upprepar...