Lite kryptiskt skrev jag i onsdags den 20/9 om P som stod med tryckluftsborren i högsta hugg. För någon vecka sedan, skrev jag om hur jag cyklat förbi, när hon stod och arbetade med en skulptur som jag trodde föreställde en mor med ett stort barn i famnen, men det var faktiskt en man och en kvinna, ett kärlekspar. Idag när jag cyklade förbi hörde jag det klangfyllda knackandet från stämjärn och hammare på långt håll. Jag följer utvecklingen av kärleksparet med spänning. Ja, P är skulptör, eller skulptris borde man kanske säga, eftersom P är en hon. Eller bildhuggerska. Ja, jag skulle nog vilja säga bildhuggerska, för P hugger bilder ur sten. Som tant är P ett föredöme med sin tryckluftsborr, om man kan säga så.