Idag har jag varit på äventyr.Mitt fackförbund har nu i ett par års tid haft ett kulturprojekt för sina medlemmar. Kultur har en alldeles helt fantastisk friskvårdande effekt. Medlemmarna har ägnat sig åt att skriva, sjunga i kör, spela teater, dansa, stadsvandara, berätta, ja vet inte allt på sin fritid. Nu var det Grand Finale och jag gav mig av mot staden för att delta. Jag var övertalad att stå inför stor publik och läsa upp några dikter i mikrofon, med betoning på övertalad (med lite smicker). Dessutom skulle jag då också få vara förband till Ainbusk. Som final på Finalen skulle vi bli bjudna på en öppen repetition på Ainbusk nya show. Så tidigt på eftermiddagen började jag gå de 6 km till bussen i kuling och nordanvind. På vägen mötte jag P, tanten med tryckluftsborren. Hon rastade sonens och sonhustruns hund. Jag berättade att jag snart ska åka och hälsa på Kata och jag frågade om jag skulle hälsa från P och om jag skulle kolla om Kata fortfarande hör bra. P skrattade som vanligt. För de som inte vet, kan jag upplysa om att P har med hjälp av tryckluftsborren skulpterat en stor grupp med Kata Dahlström som står på Skvallertorget i Norrköping. I somras såg jag att någon hade pillat in ett tuggummi i örat på henne, som jag tog bort för hon skulle höra bättre. Nåväl. Jag fortsatte mot bussen och halvvägs upptäckte jag att jag inte skulle hinna. Då försökte jag lifta till busshållplatsen, men första bilen körde fort och höll ut och låtsades inte om mig, de två andra likaså. Inte för att jag vill vara nedlåtande mot bilar som kommer från Stora Världen, vi har Sveriges äldsta bilpark här och de här bilarna var väldigt nya. Kanske var de på väg från Det Fina Hotellet också, vad vet jag? Det var inga locals. De hade stannat. En medelålders tant i svart som liftar, kan det vara riskfyllt för bilister att ge en sådan lift? Jag speedade på, men var framme vid busshållplatsen precis 3 min försent. Så jag fortsatte att lifta påväg mot staden. Ute på Den Stora Vägen gick det bättre att lifta. Första bilen; en hantverkare som gav mig lift till närmsta samhälle. I samhället fick jag lift med nästa första bil. I den satt ett äldre par som gärna hade gett mig lift, men dom glömde bort att dom hade baksätet fullt med skräp och de bad om ursäkt och körde vidare. Nästa bil som kom stannade och tog mig med ända in till staden. Det var en trevlig äldre sjövärnskårist och vi pratde om oväder och förlisningar hela vägen mot staden. Jag kom precis i tid till den stora finalen på kulturprojektet. En av projketledarna berättade i sitt anförande att det tagit henne en halv dag att åka till staden. Hon bodde i Stockholms skärgård. Men vad är det mot att först fotvandra 6 km i nordlig kuling med tidspress och sedan lifta? Ja, så läste jag mina dikter, nästan som ett poetryslam.Pressen var där också. Och som ett antiklimax var det dags för mig att gå till bussen när Ainbusk skulle börja uppträda. Och någon mer buss gick det inte den kvällen om jag inte skulle lifta i kulingen och mörket.

 

Fru Fundersam

3 november 2006 10:28

Vilken underbar berättelse!
Och det där med friskvård & kultur är jag mycket intresserad av. (Finns det nån länk till det där projektet?)

Men återigen kostaterar vi att TANTER är de tappraste varelserna!!!!!
Yeah.

http://frufundersam.bloggagratis.se

 

Lena Petersson

3 november 2006 18:35

Stackars dig, tur att du hann fram och fick läsa upp dikterna i alla fall, men det kan inte ha varit lätt att samla sig och läsa när adrenalinet pumpade i hela kroppen.

http://blogg.passagen.se/ladyblac

 

TKK

8 november 2006 08:08

Vilken underbar Super- Duper- Tant!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu firar vi jul igen, precis som alla andra år. Anders slaskade och jul braskar således i Världens Ände. Året rullar på. Snart är det slut och ett nytt kommer om en vecka.   På Tant Taggs biddlagbok finns vi alla, precis som i Kalle Anka på TV   Me...

  För den som vill veta vad en tant har för sig, rekomenderar jag att besöka Tant Taggs bilddagbok.   Kommentera gärna i bilddagboken! Du behöver inte vara inloggad för en kommentar. Somliga tycker att det är svårt att navigera och handskas med bildd...

  Rösta gärna i omröstningen!

  Jag tänker inte lägga ner bloggen. Men jag har skrivit den i snart två år. Hur uppskattad den än må vara, är det svårt att hålla stilen.   Därför blir det SÄNDNINGSUPPEHÅLL ett tag framöver.   Jag tänker återkomma. Men då ska bloggen ha en annan i...

  Allt upprepar sig. På ett mer eller mindre återkommande sätt. Allt går i cykler, liksom.   Politikerna i Världen Ände fattar återigen samma korkade beslut. Regeringen säger samma saker varje dag. Världspolitiken upprepar sig. Orättvisorna upprepar...