Nu går det framåt.

Jag tog bort den första fästingen på Sören katt idag.

Han fattade ingenting.

Han trodde jag killade honom bakom örat.

I trädgården händer det något varje dag.

Alla framsteg har dokumenterats i bilddagboken.

Nu ska vårbruket börjas.

Och höstens påbörjade trädgårdsmake-over fortsättas.

Det är mycket möda och arbete nu, innan trädgården blir mera underhållsfri.

Helt klart är det en paradox.

Jag sliter som ett djur för att få slippa arbeta sedan.

Ryggen, axlarna, armarna, tummarna och knäna gör ont.

Dagens uppgift har varit att anlägga en blivande salladsodling i pallkragar.

Det kommer nog att bli lättskött när det blir klart.

Jag tröstar mig med det, i allfall, medan jag tappar upp ett bad med enbärsbadsalt, som lär ska vara nyttigt för ömmande kroppar.

Men gässen kacklar över hustaket som om ingeting vore nytt under solen dagarna i ända.

Man kanske skulle vara gås?