Som en liten information så har jag hoppat lite i tiden och skrivit inlägg lite huller om buller det sista dygnet, men nu är jag klar med kronologin och ifatt tiden. Läs bakåt och börja den 23/8 fram till idag.

Jag har verkigen försökt att kalla katten för Måns.

Det är det enda namn som Dottern, Maken och jag hade som gemensamt namn på våra favvolistor.

Men det går inte. I allfall inte i mitt huvud. Någonslags mental spärr, när jag tänker på katten och Måns i hop.

I gårkväll ringde Släktforskaren och beklagade sorgen. Han hade inte läst bloggen på länge och först nu fått veta den tragiska händelsen med Klas, katten alltså, bortgång. Nu är det så att han, en gång i tiden döpte  sina två katter till Sören och Sixten. De två vackraste kattnamn han kunde tänka sig. Nu var det bara så att det visade sig att Sören och Sixten inte hade några ballar. De var flickor. Så han fick döpa om dem och kallade dem Pandy och Curry. Han har alltid önskat sig en hankatt som skulle heta Sixten eller Sören, så när nästa katt kom och visade sig sakna vitala organ, fick den heta Sixtina.

Nu uttryckte Släktforskaren att han skulle bli mycket lycklig om vi ville kalla den lille för Sören eller Sixten. Eftersom Släktforskaren dessutom är en mycket nära vän, kan åtminstone jag tänka mig att ta upp namndiskussionen igen.

Jag berättade för Maken, som lätt surt sa:

-Han heter Måns.

Resten av kvällen hittade han på de mest fåniga namn som man kan tänka sig.

Jag måste försöka genomföra en omförhandling. Måns kan han inte heta.

Kan han inte få heta Sören, då vill jag att han ska få heta Kjell.

Det är kallt.

Plötsligt är det svinkallt ute.

Det kan väl aldrig vara slut nu?

Jag menar på sommaren

Jag kom till Världens Ände i natt.

Dagen har just börjat.

Nu drar jag till bageriet och dricker eftermiddagskaffe.

När jag och Maken ändå hade korsat kontinenten, ja eller i allfall från öst till väst, kunde vi ju i allfall fortsätta turnén till  gamla bekanta.

Lunch med sprallfärska räkor från Skärhamn fick vi hos min gamla kurskamrat Gymnastikläraren. Det var visserligen inte 30 år sedan vi sågs, utan 4. Men det var i allfall görkul. Han bor bara runt hörnet, så det var ju fånigt att inte passa på.

Sedan var det bara att dra till Oskarshamn.

Vi kom dit precis i lagom tid för att hinna åka in på Ica Kvantum och köpa lite blommor och sedan svänga förbi kyrkogården och sätta dom på mormors grav, innan det var tid att checka in oss och bilen.

- Hej lilla mormor, nu var det ett år sedan sist, sa jag till henne

- Ja du var en fin liten tant, sa Maken

Vi brukar prata lite med henne en stund när vi är där.

Av den nattliga middagen på båten fick jag ont i magen. Fet pyttipanna.

Nej, det här rederiet har liksom inte satsat på maten, som jag skrev förut.

Sovdags: 01.45

De gamla folkhögskoleeleverna var trötta på lördagen efter fredagens pubronda. Dagen förflöt i loj gemenskap med nostalgiska super8filmer, fotoalbum och dvd-visnignar av gamla diabilder från skoltiden. Den dåvarande rektorsfrun gjorde oss sällskap. Vi åt födelsedagstårta och bytte bloggadresser.  

Men även om alla 50-åringarna var lite avslagna tog vi oss på slutet. Wienerkapellet, skolans alldeles egen orkester för 30 år sedan, spelade. Alla dansade och så var vi liksom folkhögskoleelever på nytt igen.

Läggdags: 01.30

Mellan Jönköping och Kungälv kröp vi fram och tiden sprang.

Vägbyggen. Köer på motorvägen. 1½ timme genom Göteborg och till och med genom Kungälv. Hur kan man leva här? Över en halvtimme försenade kom vi fram till middagen på Nordiska Folkhögskolan.

Det var 30 år sedan Maken gick här på teaterlinje. Nu skulle det jubileras.

Då bodde han med mig i Göteborg och var externatelev. Även jag hängde därute i Kungälv en del. Det gjorde att några elever också blev mina vänner och till och med mina skolkamrater på min skola i Göteborg så småningom.

Puben "Den Galne Hest" öppnade åter, bara för denna kväll, efter middagen. Alla 50-åringar gick runt och undrade vem som var vem och tittade på skolkortet som en slags översättare för minnet. Jodå, en del kände till och med igen mig, fast jag inte varit elev där.

03.45 gick Maken och jag i säng. 

Somliga var fortfarande vakna på "Den Galne Hest" då. 

- Om han ska heta LillKlas, då är väl jag Storknas och du Mellanknäpp, sa Maken