Jag håller på att ta sats.

I höst ska jag bygga om trädgården.

Det sjunger på sista versen.

Bageriet har öppet sista veckan. Sedan blir det bara på helgerna.

De två bagarna och bagarfrun och  har varit i Stockholm och visat upp sig i helgen, medan jag och maken var i Kungälv och jubilerade. Där fick de guldmedalj för bästa mathantverk. Nu är de världsberömda.

Stämningen är lite mer layed back nu. Nu slipper jag alla tv-kändisar som är mer locals än vi locals. Jag kan sitta där med min trippelespresso ifred.

Ingen tar mitt stambord.

Det sjunger på sista versen för turisterna i Världens Ände överhuvudtaget. En och annan eftersläntrare som har fattat galoppen, bara. Jag menar, som föredrar att inte trängas under Medeltiden eller under Stureplansveckan.