Nu var det inte tjör-övning, som någon läste förut en gång, utan kör-övning. Faktiskt med ett uppträdande uppå det också.Maken och jag började med att åka till de gamla föräldrarna för att gratulera den gamla pappan på födelsedagen. Han hade hörapparaterna på och var sugen på att diskutera. Tänk att äntligen kunna få debattera och diskutera helt fritt helt utan begränsningar, såsom att ständigt missförstå sina samtalspartnerners till den milda grad, att det inte blir någon debatt. Idag var det den borgerliga arbetsmarknadspolitiken, de hushållsnäratjänsterna, a-kassan och jobbavdragen som var på tapeten. Den gamla mamman, som alltid ogillat heta politiska debatter, gick ut i köket och skramlade lite extra med kastrullerna. Om ingen vet, så är det så att man hör alla ljud väldigt bra när man har hörapparat, även de som skramlar i köket. Nu var deltagarna i den politiska debatten trots allt väldigt eniga, så det hettade aldrig till riktigt ordentligt. Efter födelsedagsuppvaktningen ägnade jag mig åt kören. Maken åkte hem till Byn och c-uppsatsen. Nu är jag hemma igen i Byn. Adrenalinstinn. Framträdandet gick som smort. Vi är en himla bra kör. Jag tycker faktiskt det.

Solen skiner, snön är borta och fullmånen sken in genom takfösntret i natt. Livet leker igen för 76-åringen med svalg-missbildningen, katten alltså. Han har varit ute halva natten och halva förmiddagen. Det sista var nog ofrivilligt för att maken tog fram dammsugaren i morse. Då håller hans sig borta. Katten alltså.